Överföring av budskapet genom information
Perspektivet som handlar om överföring av budskapet genom information har existerat under många år. Under 1940-talet presenterades detta perspektivet. Däremot finns det många som inte tycker om det, eftersom de påstår att det inte har någon betydelse om motparten inte kan påverka det. Till skillnad från det andra perspektivet, som handlar om delning av ett budskap, där parterna som kommunicerar med varandra försöker uppnå att båda ska förstå innehållet. Däremot innebär inte dessa perspektiv att det inte är kommunikation bara för att någon av parterna inte förstår budskapet. Det är ändå kommunikation men dålig kommunikation.
Överföring av budskapet genom information
Feedback är ett begrepp inom kommunikation som blev viktigare under 1950-talet och framåt. Detta begrepp blev skapat efter att studier som handlade om bland annat att olika närverk och kontrollsystem inom cybernetik började växa. Med andra ord hamnade fokuset på relationen mellan parterna som kommunicerar, och inte enbart den ena parten som sände budskapet. Ömsesidig relation mellan parterna var något som då blev betonat, vilket säger emot perspektivet om att kommunikation handlar om att överföra information.
Det finns flera forskare och andra inom området kommunikation som har kritiserat perspektivet som kom under 1940-talet om modellen som handlar om sändare till mottagare. Kritiken har bland annat berott på att det finns brist på feedback och därför har forskare vidareutvecklat modellen. Däremot har den varit mycket betydelsefull inom kommunikation och är det fortfarande. Ett annat ord för perspektivet är ”transmissionssynsättet” och handlar om överföringen av budskapet.
Sändare-mottagare modellen kan vara väldigt smidig och användbar i vissa situationer inom en organisation för att få fram ett budskap. Exempelvis när det finns ett inbokat möte och cheferna säger till medarbetarna att ”vi har möte kl 13.00 imorgon”. Med andra ord ger det inte utrymme till en ömsesidig kommunikation, utan man bortser istället från den mottagande aktören och dennes reaktion. Men när kommunikationen avser enklare och information som är tydlig och det inte finns något att riktigt diskutera, kan det vara väldigt användbart. Däremot är det vanligt att en process inom kommunikation är mer komplicerad. Därmed kan det kräva att båda parterna är involverade och delar information.
Fördelar och nackdelar
En fördel med att kommunikationen sker ömsesidigt är att det generar fler perspektiv på frågan. Anställda i ett företag har ofta mycket bra kunskap om saker som kan bli förbättrade. Till skillnad från cheferna som kanske kan ha svårt att se det eftersom det inte ingår i deras vardagliga arbete. Genom att parterna kan diskutera och kommunicera med varandra, kan det ge fler lösningar på problem. Dessutom är det bra att den anställde känner att dennes åsikter räknas. På så sätt kan det leda till att den anställde presterar och mår bättre.
En annan konsekvens av sändare-mottagare modellen är att det leder till makt, eftersom kommunikationen enbart sker från ett håll och den andre parten ska lyssna. Därför innebär det att det inte är jämlikt när det kommer till distributionen av kunskap, vilket kan ha en negativ påverkan på den mottagande parten. I en organisation som är välfungerande, är det bra om medarbetarna känner att deras åsikter blir beaktade.
Mer information
Här kan du läsa mer om:
Organisationskultur med oskrivna regler och normer.
Komma en timme tidigare och gå en timme efter.
Kostnad att utbilda köpare om problem.
